Tjänstledighet 2026 – dina rättigheter
Redaktionen, Recruit.se · Uppdaterad 31 augusti 2026
Rätt till tjänstledighet gäller bara vissa lagstadgade skäl: studier, eget företag, närståendevård, fackligt och politiskt uppdrag. Så fungerar reglerna.
Kort svar: Rätt till tjänstledighet finns bara för ett antal lagstadgade skäl, bland annat studier, att prova på att starta eget företag, vård av närstående, fackligt uppdrag och politiska förtroendeuppdrag. Utanför dessa skäl är tjänstledighet en fråga om överenskommelse med arbetsgivaren, ingen generell rättighet.
Vad är tjänstledighet?
Tjänstledighet innebär att du är ledig från din anställning utan lön under en period, men behåller din anställning och återgår till samma eller likvärdig tjänst när ledigheten är slut. Det skiljer sig från semester (betald, reglerad i semesterlagen) och sjukfrånvaro (ersätts via sjuklön/sjukpenning).
De lagstadgade skälen till tjänstledighet
Studier. Enligt studieledighetslagen har du rätt till ledighet för studier om du varit anställd minst 6 månader (eller sammanlagt minst 12 månader de senaste två åren). Studierna behöver inte vara yrkesrelaterade.
Föräldraledighet. Egen lag (föräldraledighetslagen), se vår guide om föräldraledighet för detaljer om dagar och ersättning.
Vård av närstående. Enligt lagen om ledighet för närståendevård har du rätt till ledighet, med ersättning från Försäkringskassan (närståendepenning) i upp till 100 dagar totalt per person som vårdas.
Fackligt uppdrag. Förtroendemannalagen ger fackliga företrädare rätt till den ledighet som behövs för uppdraget.
Politiskt uppdrag. Kommunallagen ger rätt till ledighet för kommunala och regionala förtroendeuppdrag, motsvarande gäller riksdagsuppdrag.
Att starta eget företag. Lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet ger anställda med minst 6 månaders anställning (eller 12 månader de senaste två åren) rätt till upp till 6 månaders ledighet för att prova på eget företag, under förutsättning att det inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet.
Vad som INTE ger automatisk rätt till ledighet
Vill du vara ledig av andra skäl, en längre resa, ett annat jobb du vill testa, eller helt enkelt en paus, finns ingen lagstadgad rätt. Det är då upp till arbetsgivaren att bevilja eller neka, ofta reglerat (eller inte) i kollektivavtal. Många arbetsgivare beviljar ledighet ändå av goodwill, men du kan inte kräva det.
Så ansöker du om tjänstledighet
- Kontrollera vilket skäl som gäller och vilken lag som styr, det avgör hur lång förvarningstid du behöver ge och vilka villkor som gäller.
- Meddela arbetsgivaren skriftligt, ange skäl, önskad start och slutdatum.
- Kolla kollektivavtalet för eventuella tilläggsvillkor eller kortare ledigheter som inte är lagreglerade men ändå brukliga (t.ex. vid dödsfall i familjen, flytt).
- Räkna på ekonomin. Tjänstledighet är oftast obetald om inte annan ersättning (t.ex. närståendepenning) täcker den, och den kan påverka din SGI, se vår guide om sjukskrivning och SGI.
Källor
Vanliga frågor
Har jag rätt till tjänstledighet för att studera? +
Ja, enligt studieledighetslagen om du varit anställd minst 6 månader, eller sammanlagt 12 månader de senaste två åren.
Kan jag ta tjänstledigt för att starta eget företag? +
Ja, upp till 6 månader enligt lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet, förutsatt att verksamheten inte konkurrerar med arbetsgivaren.
Är tjänstledighet betald? +
I regel obetald, om inte en särskild ersättning täcker den, till exempel närståendepenning från Försäkringskassan vid vård av anhörig.
Kan arbetsgivaren neka tjänstledighet? +
Inte om skälet är lagstadgat (studier, eget företag, närståendevård, fackligt/politiskt uppdrag). För andra skäl är det upp till arbetsgivarens bedömning.